Medicinsk terminologi
Språket bakom de medicinska orden
Medicinsk terminologi
Medicinskt latin
Ordbildning, för- och efterled, vanliga rötter samt riktnings- och rörelsetermer.
Läs om medicinskt latin →Grekiska i medicinen
Sjukdomarnas och ingreppens språk – rötter för organ, kliniska efterled och graderande förled, med reglerna för hur de fogas ihop.
Läs om grekiskan →Franska & tyska i medicinen
Lånorden mellan latinet och engelskan: bruit, souffle, skov och anlag – och varför de ser ut som de gör.
Läs om lånorden →Engelska i medicinen
Samma latin i ny dräkt: svensk kontra engelsk stavning, engelska lånord som stroke och screening, och falska vänner i journalen.
Läs om engelskan →Deklinationer & pluralformer
Hur termer böjs i singular och plural: -us → -i, -a → -ae, -um → -a, -is → -es.
Läs om deklinationer →Uttalsregler
Klassiskt vs. medicinskt uttal, diftonger, betoning och hela grekiska alfabetet.
Läs om uttal →Terminologins historia
Från Hippokrates och Galenos till dagens internationella fackspråk.
Läs om historien →Det här är avdelningen för språket bakom orden – inte att slå upp en enskild term, utan att förstå hur termerna är byggda och böjs. Nästan all medicinsk terminologi bygger på latin och grekiska, och kroppens delar, sjukdomar och ingrepp följer dessa språks regler för ordbildning och böjning. När mönstren väl sitter blir nya ord begripliga utan att du behöver slå upp dem.
Letar du efter en enskild term? Alla uppslagsord – termer, böjningar, latin och svenska, A–Ö – finns i den medicinska ordlistan. Den här sidan förklarar systematiken; ordlistan är uppslagsverket.
Referenser
- Federative International Programme for Anatomical Terminology. (2019). Terminologia anatomica (2:a uppl.). FIPAT.
- Lindskog, B. I. (2008). Medicinsk terminologi (5:e uppl.). Nya Doxa.
- Svenska Akademien. (2015). Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (14:e uppl.). Norstedts.