Vitalparametrar och NEWS2

Räknare för NEWS2

Poängtabellen

Så här poängsätts de sju parametrarna. Tabellen är läst ur instrumentets egen publikation och är densamma som räknaren använder.

Vad summan betyder

Summan översätts till hur tätt patienten ska mätas om och vem som ska göra bedömningen. En enskild parameter som ensam ger tre poäng lyfter svarsnivån även när totalen är låg — det är den regel som fångar patienten med en enda men allvarlig avvikelse.

Vad betyder variablerna?

Andningsfrekvens

Antalet andetag per minut. Den räknas under en hel minut, och helst utan att patienten vet om att man räknar — andningen är den enda vitalparameter en människa kan styra med viljan, och den ändrar sig så snart man tänker på den. En vuxen i vila ligger på 12–20. Onormalt snabb andning kallas takypné.

Poängen är avsiktligt osymmetrisk: 21–24 är värt två poäng medan 9–11 bara är värt ett. En stigande andningsfrekvens är ett av de tidigaste tecknen på att något håller på att gå fel, medan en lätt sjunkande frekvens oftare är ofarlig. Först vid åtta andetag i minuten eller färre blir den låga frekvensen lika allvarlig som den höga.

Syresaturation och mättnadsskala

Syresaturationen är hur stor andel av blodets hemoglobin som bär syre. Den mäts med en pulsoximeter på fingret, och skrivs oftast SpO₂. Ett värde under normalområdet betyder hypoxemi, alltså för lite syre i blodet.

NEWS2 har två skalor. Mättnadsskala 1 gäller de allra flesta och har målvärdet 96 procent eller mer. Mättnadsskala 2 gäller den patient som har fått ett ordinerat målvärde på 88–92 procent därför att kroppen har svårt att göra sig av med koldioxid — ett tillstånd som kan uppstå vid till exempel KOL. Hos dessa patienter kan ett för högt syrgastryck göra att koldioxiden stiger ytterligare, och en hög saturation är därför inte längre ett gott tecken utan ett skäl att sänka syrgasen. Det är därför skala 2 är den enda i NEWS2 där mättnad över målområdet ger poäng.

Skala 2 ska bara användas när den är uttryckligen ordinerad. Väljs den på en patient som inte har ett sänkt målvärde blir poängen för låg, och en verklig försämring döljs.

Luft eller syrgas

Två poäng ges så snart patienten får syrgas. Det är ingen bedömning av behandlingen, utan en upplysning om vad mätvärdet är värt: en saturation på 96 procent betyder helt olika saker beroende på om patienten når dit av egen kraft eller med hjälp. Utan den här rutan hade en patient kunnat bli sämre och samtidigt få lägre poäng, i takt med att syrgasen skruvades upp.

Systoliskt blodtryck

Trycket i artärerna när hjärtat drar ihop sig, alltså det övre av de två talen i ett blodtryck. NEWS2 använder bara det systoliska. Lågt blodtryck, hypotoni, ger poäng i tre steg, medan högt tryck ger poäng först vid 220 mmHg — ett kroniskt förhöjt blodtryck är ett problem på månaders sikt, inte ett tecken på att patienten håller på att bli akut sämre den här timmen.

Puls

Den tryckvåg som fortplantar sig ut i artärerna varje gång hjärtat slår, räknad per minut. För snabb puls kallas takykardi och för långsam bradykardi. Bandet 51–90 är brett därför att vilopulsen skiljer sig kraftigt mellan människor, och poängen stiger sedan i flera steg uppåt: 91–110 ger ett poäng, 111–130 två och 131 eller mer tre.

Kroppstemperatur

Feber ger poäng, men lågt räknat: 38,1–39,0 grader är värt ett poäng och 39,1 eller mer två. Undertemperatur väger tyngre. Under 35,0 grader ger tre poäng, alltså mer än vilken feber som helst, eftersom hypotermi hos en akut sjuk vuxen ofta betyder att kroppens värmereglering håller på att svikta — bland annat vid svår sepsis.

Medvetandegrad

Bedöms med bokstäverna A, C, V, P och U: vaken och orienterad, nytillkommen konfusion, reagerar på tilltal, reagerar på smärtstimulering, reagerar inte alls. Allt utom A ger tre poäng — det finns ingen mellannivå, eftersom varje sänkning av medvetandet är en avvikelse som ska ses om genast.

Bokstaven C är den som oftast missas. Den avser nytillkommen förvirring. En patient med en sedan länge känd och oförändrad förvirring räknas som A, medan en patient som var klar i morse och är desorienterad nu räknas som C och får tre poäng.

Varför just de här variablerna?

De sju parametrarna är inte valda för att de är lätta att mäta, utan för att de tillsammans följer de tre system som sviktar först vid akut sjukdom: andningen, cirkulationen och hjärnan. Var och en av dem hade var för sig gett en ofullständig bild.

Andningsfrekvensen är den känsligaste enskilda parametern, och den enda som reagerar på nästan allt. Skälet är att andningen är kroppens snabbaste sätt att kompensera. Blir vävnaderna dåligt genomblödda övergår cellerna till att bilda energi utan syre, laktat samlas i blodet och pH sjunker. Kemoreceptorer i hjärnstammen och i halsens stora kärl svarar med att öka ventilationen, som vädrar ut koldioxid och håller uppe pH. Andningsfrekvensen stiger alltså långt innan blodtrycket rör sig — vid begynnande sepsis, vid blödning, vid hjärtsvikt och vid infektion i lungan. Det är också den parameter som oftast inte blir mätt, eftersom den kräver en minut och inte en apparat.

Blodtrycket är tvärtom det som håller längst. När blodvolymen eller hjärtats pumpförmåga sviktar svarar sympatikus med att frisätta katekolaminer. Pulsen stiger och kärlen drar ihop sig — vasokonstriktion — så att ett mindre kärlrum ska rymma en mindre volym. Så länge den kompensationen håller är blodtrycket normalt trots att cirkulationen redan är otillräcklig. Ett fallande systoliskt blodtryck är därför inte ett tidigt tecken utan ett sent: det betyder att kompensationen har tagit slut. Det är hela skälet till att NEWS2 mäter både puls och tryck. Pulsen visar ansträngningen, trycket visar först när den inte längre räcker.

Medvetandegraden är hjärnans mätvärde på sin egen perfusion. Hjärnbarken är den vävnad i kroppen som tål syrebrist sämst och som får sitt blod prioriterat längst. När medvetandet börjar svikta har alltså kroppen redan gjort allt den kan för att skydda just den vävnaden. Nytillkommen konfusion är därför en tung avvikelse och inte ett ålderstecken — den är ofta det första kliniska tecknet på en infektion hos en äldre patient.

Temperaturen och syrgasen bidrar med sammanhang. Temperaturen skiljer den infekterade patienten från den blödande, och lågtemperaturen fångar den svårast sjuke. Syrgasrutan gör att mätvärdet går att jämföra över tid: utan den skulle en patient som behövde allt mer hjälp för att hålla samma saturation ha sett oförändrad ut i journalen.

Skalan är byggd för att fånga försämring, inte för att ställa diagnos. Den är avsiktligt känslig snarare än träffsäker: många patienter med förhöjd poäng visar sig må bra, och det är det priset instrumentet betalar för att missa så få som möjligt av dem som inte gör det. En hög poäng betyder att patienten ska ses om, inte vad som är fel. Och en låg poäng utesluter ingenting — en patient som ser dålig ut ska bedömas oavsett vad summan blev.