Nervtabeller – kranialnerver & perifera nerver

De tolv kranialnerverna (I–XII) – namn, typ, funktion, utträde ur skallen och bortfall vid skada.

Plexus cervicalis (C1–C4) – hudgrenar på hals, nacke och axel samt muskelgrenar, inklusive nervus phrenicus till diafragma.

Interkostalnerverna (T1–T11) och subcostalnerven (T12) – bröst- och bukväggens segmentella nerver samt dermatomens minnesmärken.

Plexus brachialis – nervus medianus, ulnaris, radialis, musculocutaneus och axillaris med rötter, muskler och hudområden.

Plexus lumbosacralis – nervus femoralis, obturatorius och ischiadicus med grenar, rötter och innervationsområden.

Sympatikus vs parasympatikus, sida vid sida – ursprung, signalsubstanser och effekter på pupill, hjärta, lungor och mag-tarm.

Descenderande banor i CNS – pyramidala och extrapyramidala, med ursprung, korsning och funktion. Förklaras i faktatexten "Så styrs en rörelse".

Ascenderande banor i CNS – baksträngsbanan, spinothalamicus och spinocerebellaris, med modalitet, korsning och mål.

Nerverna delas in i två naturliga grupper. Kranialnerverna är tolv par som går ut direkt från hjärnan och hjärnstammen och numreras I–XII – ett fast set som studeras som en helhet. De perifera nerverna utgår från ryggmärgen och samlas i nervflätor (plexus) per kroppsregion, och presenteras därför region för region precis som muskeltabellerna. Utöver dessa somatiska nerver finns en översikt över det autonoma nervsystemet (sympatikus vs parasympatikus), som styr kroppens omedvetna funktioner. Alla termer går att slå upp i den medicinska ordlistan.

Referenser

Federative International Programme for Anatomical Terminology. (2019). Terminologia anatomica (2:a uppl.). FIPAT.
Fitzgerald, M. J. T., Gruener, G., & Mtui, E. (2012). Clinical neuroanatomy and neuroscience (6:e uppl.). Saunders/Elsevier.
Paulsen, F., & Waschke, J. (Red.). (2018). Sobotta atlas of human anatomy (16:e uppl.). Elsevier.
Standring, S. (Red.). (2021). Gray's anatomy: The anatomical basis of clinical practice (42:a uppl.). Elsevier.