Autonoma nervsystemet
Sympatikus och parasympatikus – kroppens omedvetna styrsystem, sida vid sida
Autonoma nervsystemet – sympatikus och parasympatikus
Det autonoma (vegetativa) nervsystemet styr kroppens omedvetna funktioner – hjärtslag, andning, matsmältning, körtlar och kärl. Det har två motverkande delar: sympatikus ställer in kroppen på ansträngning ("kamp eller flykt") och parasympatikus på vila och återhämtning ("vila och smält"). De flesta organ har dubbel innervation och hålls i balans mellan de två. Tabellerna nedan ställer delarna sida vid sida – först grundegenskaperna, sedan effekterna på de enskilda organen. (Mag-tarmkanalens egna nervnät, det enteriska systemet, räknas ibland som en tredje del.)
| Egenskap | Sympatikus | Parasympatikus |
|---|---|---|
| Övergripande roll | ”Kamp eller flykt” – mobiliserar kroppen vid stress och ansträngning | ”Vila och smält” – återhämtning, matsmältning och energilagring |
| Ursprung (utflöde) | Thorakolumbalt – ryggmärgens sidohorn, segment T1–L2 | Kraniosakralt – hjärnstammen (kranialnerverna III, VII, IX och X) samt sakrala segment S2–S4 |
| Ganglier (omkoppling) | Nära ryggraden: gränssträngen (truncus sympaticus) och prevertebrala ganglier; korta preganglionära och långa postganglionära fibrer | Nära eller inuti målorganet; långa preganglionära och korta postganglionära fibrer |
| Preganglionär signalsubstans | Acetylkolin (nikotinreceptor) | Acetylkolin (nikotinreceptor) |
| Postganglionär signalsubstans | Noradrenalin (undantag: svettkörtlarna använder acetylkolin) | Acetylkolin (muskarinreceptor) |
Effekter på målorganen
| Organ / funktion | Sympatikus | Parasympatikus |
|---|---|---|
| Pupill | Vidgas (mydriasis) | Dras ihop (mios) |
| Hjärta | Ökad frekvens och slagkraft | Sänkt frekvens |
| Luftrör (bronker) | Vidgas (bronkdilatation) | Dras ihop (bronkkonstriktion) |
| Mag-tarmkanal | Hämmad peristaltik och sekretion | Ökad peristaltik och sekretion |
| Spottkörtlar | Sparsamt, segt sekret | Rikligt, vattnigt sekret |
| Urinblåsa | Blåsmuskeln slappnar, slutmuskeln knyts – urinen hålls kvar | Blåsmuskeln drar ihop sig, slutmuskeln släpper – tömning |
| Blodkärl (hud och buk) | Dras ihop (vasokonstriktion) | Saknar i stort sett parasympatisk innervation |
| Binjuremärg | Stimulerar frisättning av adrenalin och noradrenalin | — |
| Könsorgan | Ejakulation | Erektion |
Vill du träna aktivt? Testa dig själv på autonoma nervsystemet i quizet. Slå upp enskilda termer i den medicinska ordlistan.
Referenser
- Federative International Programme for Anatomical Terminology. (2019). Terminologia anatomica (2:a uppl.). FIPAT.
- Fitzgerald, M. J. T., Gruener, G., & Mtui, E. (2012). Clinical neuroanatomy and neuroscience (6:e uppl.). Saunders/Elsevier.
- Hall, J. E., & Hall, M. E. (2021). Guyton and Hall textbook of medical physiology (14:e uppl.). Elsevier.
- Standring, S. (Red.). (2021). Gray's anatomy: The anatomical basis of clinical practice (42:a uppl.). Elsevier.