Benets nerver – plexus lumbosacralis

Nedre extremiteten och bäckenbotten försörjs av plexus lumbosacralis – egentligen två sammanlänkade flätor. Plexus lumbalis (L1–L4) ger nerverna till främre och mediala låret, medan plexus sacralis (L4–S4) ger nerverna till säte, lårets baksida, hela underbenet, foten och perineum. Segmentet L4 förbinder flätorna via truncus lumbosacralis. Tabellerna nedan tar upp nerverna med rötter, motorisk och sensorisk innervation samt typiska bortfall vid skada.

Plexus lumbalis (L1–L4)
Nerv (latin)	Rötter	Motorisk innervation	Sensorisk innervation	Bortfall vid skada
Nervus iliohypogastricus	L1	Nedre delen av musculus transversus abdominis och musculus obliquus internus	Hud över höftkammen och ovanför symfysen	Sällan märkbart; kan skadas vid bukkirurgi (ljumskbråck, snitt)
Nervus ilioinguinalis	L1	Nedre musculus transversus abdominis och obliquus internus	Ljumsken, övre mediala låret samt främre delen av scrotum/labia majora	Smärta och känselbortfall i ljumsken; skadas vid ljumskbråcksoperation
Nervus genitofemoralis	L1–L2	Musculus cremaster (ramus genitalis)	Hud på övre främre låret (ramus femoralis) samt scrotum/labia	Bortfall av cremasterreflexen
Nervus cutaneus femoris lateralis	L2–L3	—	Hud på lårets laterala sida	Meralgia paraesthetica – brännande känsel och domning på laterala låret
Nervus femoralis	L2–L4	Musculus iliopsoas, sartorius, pectineus och quadriceps femoris	Främre låret samt mediala underbenet och fotranden via nervus saphenus	Nedsatt knäextension (svag quadriceps), bortfall av patellarreflexen, försvagad höftflexion
Nervus obturatorius	L2–L4	Lårets adduktorer: adductor longus, brevis och magnus, gracilis samt obturatorius externus	Hud på lårets mediala sida	Försvagad adduktion av låret och instabil gång

Plexus sacralis (L4–S4)
Nerv (latin)	Rötter	Motorisk innervation	Sensorisk innervation	Bortfall vid skada
Nervus gluteus superior	L4–S1	Musculus gluteus medius, gluteus minimus och tensor fasciae latae	—	Trendelenburgs tecken – bäckenet sjunker på motsatt sida vid enbensstående, vaggande gång
Nervus gluteus inferior	L5–S2	Musculus gluteus maximus	—	Svårt att resa sig från sittande, gå i trappor och springa (svag höftextension)
Nervus ischiadicus (ischiasnerven)	L4–S3	Hamstrings (biceps femoris, semitendinosus, semimembranosus) och delar av adductor magnus; via sina grenar allt nedanför knät	Via tibialis och fibularis hela underbenet och foten (utom den mediala randen via saphenus)	Nedsatt knäflexion och bortfall av allt under knät; utstrålande bensmärta (ischias)
Nervus tibialis	L4–S3	Bakre underbenslogen (gastrocnemius, soleus, tibialis posterior, tåböjarna) och fotsulans muskler	Fotsulan och hälen	Kan ej plantarflektera eller stå på tå, klotår, försvagad inversion
Nervus fibularis communis (peroneus communis)	L4–S2	Via ramus superficialis peroneus longus och brevis (eversion); via ramus profundus främre logen (dorsalflexorer och tåsträckare)	Laterala underbenet och fotryggen	Droppfot (oförmåga att dorsalflektera), stäppgång; vanlig skada vid collum fibulae
Nervus pudendus	S2–S4	Bäckenbottens muskler samt de yttre slutmusklerna för urinrör och anus	Perineum och de yttre könsdelarna	Inkontinens och känselbortfall i perineum (ridbyxeanestesi vid cauda equina-syndrom)
Nervus cutaneus femoris posterior	S1–S3	—	Hud på lårets baksida och nedre delen av glutealregionen	Känselbortfall på lårets baksida (sällan isolerat)

Vill du träna aktivt? Testa dig själv på benets nerver i quizet. Slå upp enskilda termer i den medicinska ordlistan.

Referenser

Bojsen-Møller, F., Simonsen, E. B., & Tranum-Jensen, J. (2018). Rörelseapparatens anatomi (2:a uppl.). Liber.
Federative International Programme for Anatomical Terminology. (2019). Terminologia anatomica (2:a uppl.). FIPAT.
Fitzgerald, M. J. T., Gruener, G., & Mtui, E. (2012). Clinical neuroanatomy and neuroscience (6:e uppl.). Saunders/Elsevier.
Standring, S. (Red.). (2021). Gray's anatomy: The anatomical basis of clinical practice (42:a uppl.). Elsevier.

← Nervtabeller Till quizet