Kranialnerverna
De tolv kranialnerverna (I–XII) – namn, typ, funktion, utträde ur skallen och bortfall
Kranialnerverna I–XII
Kranialnerverna är tolv par nerver som går ut direkt från hjärnan och hjärnstammen (till skillnad från de spinala nerverna som lämnar ryggmärgen). De numreras med romerska siffror I–XII uppifrån och ned efter var de träder ut, och varje nerv lämnar skallen genom en bestämd öppning (foramen, fissur eller kanal). Tabellen nedan samlar det som oftast frågas på tentan: nerv, typ, funktion, utträde ur skallen och vad som händer vid skada.
Sensorisk, motorisk eller blandad?
Kolumnen Typ anger om nerven huvudsakligen för in information (sensorisk), styr muskler (motorisk) eller gör båda (blandad). Fyra av nerverna – III, VII, IX och X – för dessutom parasympatiska (autonoma) fibrer till körtlar, ögats inre muskler och inre organ.
| Nr | Nerv (latin / svenska) | Typ | Funktion | Utträde ur skallen | Bortfall vid skada |
|---|---|---|---|---|---|
| I | Nervus olfactorius – luktnerven | Sensorisk (lukt) | Luktsinnet | Lamina cribrosa (silbenet, os ethmoidale) | Anosmi – förlorat luktsinne |
| II | Nervus opticus – synnerven | Sensorisk (syn) | Synen | Canalis opticus | Synnedsättning/blindhet, synfältsbortfall, afferent pupilldefekt |
| III | Nervus oculomotorius – ögonmuskelnerven | Motorisk + parasympatisk | De flesta yttre ögonmusklerna (rectus superior, inferior, medialis samt obliquus inferior) och ögonlockslyftaren; parasympatiskt pupillförträngning och ackommodation | Fissura orbitalis superior | Ptos (hängande ögonlock), ögat står ”ned och ut”, dubbelseende, vidgad ljusstel pupill |
| IV | Nervus trochlearis – rullmuskelnerven | Motorisk | Musculus obliquus superior (vrider ögat nedåt och inåt) | Fissura orbitalis superior | Vertikalt dubbelseende, svårt att se nedåt (t.ex. i trappor); kompensatorisk huvudlutning |
| V | Nervus trigeminus – trillingnerven | Blandad | Känsel i ansiktet via tre grenar (V1 oftalmicus, V2 maxillaris, V3 mandibularis); motoriskt tuggmusklerna | V1: fissura orbitalis superior · V2: foramen rotundum · V3: foramen ovale | Känselbortfall i ansiktet, svaga tuggmuskler (käken viker mot skadan); trigeminusneuralgi |
| VI | Nervus abducens – utåtförarnerven | Motorisk | Musculus rectus lateralis (för ögat utåt) | Fissura orbitalis superior | Inåtskelning, kan ej föra ögat utåt; horisontellt dubbelseende |
| VII | Nervus facialis – ansiktsnerven | Blandad (+ parasympatisk) | Mimiska ansiktsmusklerna; smak från främre 2/3 av tungan; parasympatiskt tår- och spottkörtlar | Meatus acusticus internus → foramen stylomastoideum | Perifer facialispares (hängande mungipa, kan ej rynka pannan), nedsatt smak, ljudkänslighet, torrt öga |
| VIII | Nervus vestibulocochlearis – balans- och hörselnerven | Sensorisk (hörsel + balans) | Hörsel (cochlea) och balans/jämvikt (båggångarna) | Meatus acusticus internus | Hörselnedsättning, tinnitus, yrsel (vertigo), nystagmus, balanssvårigheter |
| IX | Nervus glossopharyngeus – tung-svalgnerven | Blandad (+ parasympatisk) | Smak och känsel från bakre 1/3 av tungan, känsel i svalget; musculus stylopharyngeus; parasympatiskt öronspottkörteln; tryck-/kemoreceptorer i sinus caroticus | Foramen jugulare | Nedsatt svalgreflex (afferent del), nedsatt smak baktill, sväljningssvårigheter |
| X | Nervus vagus – vagusnerven | Blandad (+ parasympatisk) | Parasympatisk till hjärta, lungor och mag-tarmkanalen; motoriskt svalg och struphuvud (tal och sväljning); känsel och viss smak | Foramen jugulare | Heshet, sväljningssvårigheter, gomsegelpares (uvula dras mot friska sidan), nedsatt svalgreflex (efferent del) |
| XI | Nervus accessorius – bihangsnerven | Motorisk | Musculus sternocleidomastoideus och musculus trapezius | Foramen jugulare | Svårt att vrida huvudet mot motsatt sida och att lyfta/rycka på axeln; hängande skuldra |
| XII | Nervus hypoglossus – undertungsnerven | Motorisk | Tungans muskler (alla utom musculus palatoglossus) | Canalis nervi hypoglossi | Tungatrofi; tungan viker mot den skadade sidan när den sträcks ut |
Vill du träna aktivt? Testa dig själv på kranialnerverna i quizet. Slå upp enskilda termer i den medicinska ordlistan.
Referenser
- Federative International Programme for Anatomical Terminology. (2019). Terminologia anatomica (2:a uppl.). FIPAT.
- Fitzgerald, M. J. T., Gruener, G., & Mtui, E. (2012). Clinical neuroanatomy and neuroscience (6:e uppl.). Saunders/Elsevier.
- Paulsen, F., & Waschke, J. (Red.). (2018). Sobotta atlas of human anatomy (16:e uppl.). Elsevier.
- Standring, S. (Red.). (2021). Gray's anatomy: The anatomical basis of clinical practice (42:a uppl.). Elsevier.