Handens muskler
Intrinsiska och extrinsiska muskler – ursprung, fäste, innervation och funktion
Handens muskler
Handens egna (intrinsiska) muskler ligger helt inom handen och finstyr fingrarnas och tummens rörelser. De delas in i tenarmuskler (tumvallen), hypotenarmuskler (lillfingervallen), de maskformiga lumbricalerna samt interosseerna mellan mellanhandsbenen. De grova böj- och sträckrörelserna sköts av de extrinsiska underarmsmusklerna, vars senor löper ut i handen (egen sida).
Vad menas med intrinsisk och extrinsisk?
Handens muskler delas in i två slag. Intrinsiska muskler har både ursprung och fäste inom handen och står för finmotoriken och precisionen. Extrinsiska muskler har sitt ursprung i underarmen och verkar på handen via långa senor – de ger framför allt kraften i greppet och de grova böj- och sträckrörelserna.
Intrinsiska muskler
| Muskel (latin) | Svenska | Ursprung (origo) | Fäste (insertio) | Innervation | Funktion |
|---|---|---|---|---|---|
| Musculi lumbricales (I–IV) | Maskformiga musklerna | Senorna till musculus flexor digitorum profundus i handflatan | Radiala sidan av dorsalaponeurosen (extensorhuvan) på digiti II–V | I–II (radiala): nervus medianus; III–IV (ulnara): nervus ulnaris (ramus profundus) | Flekterar grundlederna (MCP) och sträcker mellan- och ytterlederna (PIP/DIP) på fingrarna |
| Musculi interossei dorsales (I–IV) | Ryggsidans interosseer | Två huvuden från de mot varandra vända sidorna av angränsande ossa metacarpalia I–V | Basis phalangis proximalis och dorsalaponeurosen på digiti II–IV | Nervus ulnaris (ramus profundus) | Abducerar fingrarna från handens mittlinje (långfingret); bidrar till MCP-flexion och IP-extension |
| Musculi interossei palmares (I–III) | Handflatans interosseer | Palmara ytan av os metacarpale II, IV och V | Basis phalangis proximalis och dorsalaponeurosen på digiti II, IV och V | Nervus ulnaris (ramus profundus) | Adducerar fingrarna mot handens mittlinje (långfingret); bidrar till MCP-flexion och IP-extension |
Extrinsiska muskler
Vill du träna aktivt? Testa dig själv på handen i quizet. Slå upp enskilda termer i den medicinska ordlistan.
Referenser
- Bojsen-Møller, F., Simonsen, E. B., & Tranum-Jensen, J. (2018). Rörelseapparatens anatomi (2:a uppl.). Liber.
- Federative International Programme for Anatomical Terminology. (2019). Terminologia anatomica (2:a uppl.). FIPAT.
- Paulsen, F., & Waschke, J. (Red.). (2018). Sobotta atlas of human anatomy (16:e uppl.). Elsevier.
- Standring, S. (Red.). (2021). Gray's anatomy: The anatomical basis of clinical practice (42:a uppl.). Elsevier.