Ryggens muskler

De egentliga (autoktona) ryggmusklerna – ursprung, fäste, innervation och funktion

Ryggens muskler

Ryggens egentliga (autoktona) muskler – musculi dorsi proprii – ligger djupt om den thorakolumbala fascian och innerveras alla av spinalnervernas bakre grenar (rami dorsales). De sträcker och stabiliserar ryggraden och håller bålen upprätt mot tyngdkraften. De ytliga ryggmuskler som syns i ytan (trapezius, latissimus dorsi, rhomboideerna och levator scapulae) är egentligen extremitetsmuskler som vandrat upp på ryggen under fosterutvecklingen; de innerveras av främre grenar och beskrivs på skuldersidan. De spinokostala serratus posterior-musklerna räknas hit topografiskt men är andningsmuskler och innerveras av interkostalnerver.

Spinotransversala systemet (splenius)
Muskel (latin)SvenskaUrsprung (origo)Fäste (insertio)InnervationFunktion
Musculus splenius capitisStora repmuskeln (huvuddelen)Nedre delen av ligamentum nuchae samt processus spinosi C7–T3Processus mastoideus och laterala delen av linea nuchalis superiorRami dorsales (laterala grenar) av mellersta cervikalnervernaBilateralt: extenderar huvud och halsrygg. Ensidigt: roterar och lateralflekterar huvudet mot samma sida
Musculus splenius cervicisStora repmuskeln (halsdelen)Processus spinosi T3–T6Processus transversi (tuberculum posterius) C1–C3Rami dorsales (laterala grenar) av nedre cervikalnervernaBilateralt: extenderar halsryggen. Ensidigt: roterar och lateralflekterar halsen mot samma sida
Erector spinae (sacrospinalis)
Muskel (latin)SvenskaUrsprung (origo)Fäste (insertio)InnervationFunktion
Musculus iliocostalisHöft-revbensmuskeln (laterala pelaren)Crista iliaca, os sacrum och thorakolumbala fascian samt revbensvinklarna (anguli costae)Revbensvinklarna och processus transversi i halsryggen (C4–C6)Rami dorsales (laterala grenar) av spinalnervernaBilateralt: extenderar ryggraden. Ensidigt: lateralflekterar bålen mot samma sida; sänker revbenen
Musculus longissimusLängsta ryggmuskeln (mellersta pelaren)Os sacrum, crista iliaca, processus spinosi (ländrygg) och processus transversi (bröstrygg)Processus transversi i hela bröst- och halsryggen, angränsande revben samt processus mastoideus (pars capitis)Rami dorsales (laterala grenar) av spinalnervernaBilateralt: extenderar ryggrad och huvud. Ensidigt: lateralflexion mot samma sida; pars capitis roterar huvudet
Musculus spinalisTaggutskottsmuskeln (mediala pelaren)Processus spinosi i nedre bröst- och övre ländryggenProcessus spinosi i övre bröstryggen och halsryggenRami dorsales (mediala grenar) av spinalnervernaBilateralt: extenderar bröst- och halsryggen; ligger närmast medellinjen av de tre pelarna
Transversospinala systemet
Muskel (latin)SvenskaUrsprung (origo)Fäste (insertio)InnervationFunktion
Musculus semispinalisHalvtaggmuskelnProcessus transversi C7–T12Processus spinosi 4–6 segment ovanför ursprunget samt os occipitale mellan linea nuchalis superior och inferior (pars capitis)Rami dorsales (mediala grenar) av spinalnerverna; nervus occipitalis major (C2) löper genom semispinalis capitisBilateralt: extenderar bröst-, hals- och huvudregionen. Ensidigt: liten rotation mot motsatt sida
Musculus multifidusMångflikiga muskelnOs sacrum, processus mamillares (ländrygg), processus transversi (bröstrygg) och processus articulares (halsrygg)Processus spinosi 2–4 segment ovanför ursprungetRami dorsales (mediala grenar) av spinalnervernaStabiliserar kotpelaren segmentellt (kraftigast i ländryggen); bistår extension och rotation mot motsatt sida
Musculi rotatores (breves et longi)VridmusklernaProcessus transversus (tydligast i bröstryggen)Basen av processus spinosus närmast ovanför (breves) respektive 1–2 segment ovanför (longi)Rami dorsales (mediala grenar) av spinalnervernaRoterar kotan mot motsatt sida; segmentell stabilisering och proprioception
Korta segmentella muskler
Muskel (latin)SvenskaUrsprung (origo)Fäste (insertio)InnervationFunktion
Musculi interspinalesMellantaggmusklernaProcessus spinosus (ovansidan av nedre kotan), tydligast i hals- och ländryggenProcessus spinosus på närmast ovanförliggande kotaRami dorsales (mediala grenar) av spinalnervernaBistår extension av ryggraden och ger segmentell stabilisering
Musculi intertransversariiMellantvärmusklernaProcessus transversus (övre kanten av nedre kotan)Processus transversus på närmast ovanförliggande kotaRami dorsales (mediala intertransversarii); laterala lumbala innerveras av rami ventralesLateralflekterar ryggraden och stabiliserar segmentet
Musculi levatores costarumRevbenslyftarnaProcessus transversi C7–T11Angränsande revben (mellan tuberculum och angulus costae), närmast nedanförRami dorsales av spinalnerverna (C8–T11)Lyfter revbenen (inandning); bistår extension och lateralflexion av bröstryggen
Suboccipitala muskler (djupa nackmuskler)
Muskel (latin)SvenskaUrsprung (origo)Fäste (insertio)InnervationFunktion
Musculus rectus capitis posterior majorBakre raka huvudmuskeln (stora)Processus spinosus axis (C2)Laterala delen av linea nuchalis inferiorNervus suboccipitalis (ramus dorsalis C1)Extenderar huvudet och roterar det mot samma sida; bildar trigonum suboccipitale
Musculus rectus capitis posterior minorBakre raka huvudmuskeln (lilla)Tuberculum posterius atlantis (C1)Mediala delen av linea nuchalis inferiorNervus suboccipitalis (ramus dorsalis C1)Extenderar huvudet i atlanto-occipitalleden; spänner dura mater via den myodurala bryggan
Musculus obliquus capitis superiorÖvre sneda huvudmuskelnProcessus transversus atlantis (C1)Os occipitale ovanför linea nuchalis inferior (lateralt)Nervus suboccipitalis (ramus dorsalis C1)Extenderar och lateralflekterar huvudet; bildar övre kanten av trigonum suboccipitale
Musculus obliquus capitis inferiorNedre sneda huvudmuskelnProcessus spinosus axis (C2)Processus transversus atlantis (C1)Nervus suboccipitalis (ramus dorsalis C1)Roterar atlas och huvudet mot samma sida kring dens axis; bildar nedre kanten av trigonum suboccipitale

Vill du träna aktivt? Testa dig själv på ryggen i quizet. Slå upp enskilda termer i den medicinska ordlistan.

Referenser

  • Bojsen-Møller, F., Simonsen, E. B., & Tranum-Jensen, J. (2018). Rörelseapparatens anatomi (2:a uppl.). Liber.
  • Federative International Programme for Anatomical Terminology. (2019). Terminologia anatomica (2:a uppl.). FIPAT.
  • Paulsen, F., & Waschke, J. (Red.). (2018). Sobotta atlas of human anatomy (16:e uppl.). Elsevier.
  • Standring, S. (Red.). (2021). Gray's anatomy: The anatomical basis of clinical practice (42:a uppl.). Elsevier.