Halsens muskler

Ytliga, supra- och infrahyoidala, prevertebrala muskler samt scalener – ursprung, fäste, innervation och funktion

Halsens muskler

Halsens (collum) muskler ordnas i lager från ytan in mot kotpelaren. Ytligast ligger platysma och den kraftiga sternocleidomastoideus. Kring tungbenet (os hyoideum) sitter de supra- och infrahyoidala musklerna som styr tungben och struphuvud vid sväljning och tal. Djupt och lateralt ligger scalenerna, som höjer de översta revbenen och bildar passagen för plexus brachialis (skalenusporten), och längst in de prevertebrala musklerna som böjer hals och huvud. De ytliga muskler som rör skulderbladet (trapezius, levator scapulae) beskrivs på skuldersidan, och de djupa nacksträckarna (splenius, suboccipitala muskler) på ryggsidan.

Ytliga halsmuskler
Muskel (latin)SvenskaUrsprung (origo)Fäste (insertio)InnervationFunktion
PlatysmaHalshudmuskelnHuden och subcutis över övre bröstkorgen samt fascian över deltoideus och pectoralis majorUnderkäkens nedre kant (basis mandibulae), mungipan och nedre ansiktshudenNervus facialis (VII), ramus colliMimisk muskel som spänner halshuden och drar ned mungipa och underläpp (uttrycker olust och ansträngning)
Musculus sternocleidomastoideusNick-/huvudvridarmuskelnCaput sternale: manubrium sterni. Caput claviculare: mediala tredjedelen av claviculaProcessus mastoideus och laterala delen av linea nuchalis superiorNervus accessorius (XI); proprioception via cervikalplexus (C2–C3)Ensidigt: vrider huvudet mot motsatt sida och lutar det mot samma sida. Bilateralt: böjer halsen framåt (eller extenderar huvudet) och bistår forcerad inandning
Suprahyoidala muskler (ovanför tungbenet)
Muskel (latin)SvenskaUrsprung (origo)Fäste (insertio)InnervationFunktion
Musculus digastricusTvåbukiga muskelnBakre buken: incisura mastoidea på os temporale. Främre buken: fossa digastrica på mandibulaMellansenan binds till os hyoideum via en bindvävsslyngaBakre buken: nervus facialis (VII). Främre buken: nervus mylohyoideus (V3, trigeminus)Höjer tungbenet vid sväljning; sänker och drar bak underkäken (öppnar munnen) när tungbenet är fixerat
Musculus stylohyoideusGriffel-tungbensmuskelnProcessus styloideus på os temporaleOs hyoideum (vid övergången corpuscornu majus)Nervus facialis (VII)Drar tungbenet uppåt och bakåt; förlänger munbotten vid sväljning
Musculus mylohyoideusMunbottenmuskelnLinea mylohyoidea på underkäkens insida (mandibula)Mittsträngen raphe mylohyoidea och os hyoideumNervus mylohyoideus (gren av nervus alveolaris inferior, V3)Bildar och lyfter munbotten; höjer tungben och tunga vid sväljning och tal
Musculus geniohyoideusHak-tungbensmuskelnSpina mentalis (geni) på underkäkens insidaFramsidan av os hyoideums corpusRamus anterior C1 via nervus hypoglossus (XII)Drar tungbenet framåt och uppåt; vidgar svalget vid sväljning
Infrahyoidala muskler (nedanför tungbenet)
Muskel (latin)SvenskaUrsprung (origo)Fäste (insertio)InnervationFunktion
Musculus sternohyoideusBröst-tungbensmuskelnBaksidan av manubrium sterni och mediala delen av claviculaNedre kanten av os hyoideums corpusAnsa cervicalis (C1–C3)Sänker tungbenet efter sväljning och tal
Musculus sternothyroideusBröst-sköldbroskmuskelnBaksidan av manubrium sterniLinea obliqua på sköldbrosket (cartilago thyroidea)Ansa cervicalis (C1–C3)Sänker struphuvudet (larynx) och sköldbrosket
Musculus thyrohyoideusSköldbrosk-tungbensmuskelnLinea obliqua på cartilago thyroideaOs hyoideum (cornu majus och nedre delen av corpus)Ramus anterior C1 via nervus hypoglossus (XII)Närmar tungben och struphuvud till varandra; höjer larynx vid sväljning
Musculus omohyoideusSkulderblads-tungbensmuskelnÖvre kanten av scapula nära incisura scapulaeNedre kanten av os hyoideums corpus (mellansenan bunden till clavicula via fascian)Ansa cervicalis (C1–C3)Sänker och fixerar tungbenet; spänner den mellersta halsfascian och håller vena jugularis interna öppen
Djupa laterala muskler (scalener)
Muskel (latin)SvenskaUrsprung (origo)Fäste (insertio)InnervationFunktion
Musculus scalenus anteriorFrämre trappmuskelnProcessus transversi (tuberculum anterius) C3–C6Tuberculum musculi scaleni anterioris på första revbenet (costa I)Rami ventrales C4–C6Höjer första revbenet vid inandning; ensidigt lateralflexion och kontralateral rotation av halsen. Gränsar mot plexus brachialis och arteria subclavia
Musculus scalenus mediusMellersta trappmuskelnProcessus transversi (tuberculum posterius) C2–C7Övre ytan av första revbenet (costa I), bakom sulcus arteriae subclaviaeRami ventrales C3–C8Höjer första revbenet vid inandning; ensidigt lateralflexion av halsryggen
Musculus scalenus posteriorBakre trappmuskelnProcessus transversi (tuberculum posterius) C5–C7Laterala ytan av andra revbenet (costa II)Rami ventrales C6–C8Höjer andra revbenet vid inandning; ensidigt lateralflexion av halsryggen
Prevertebrala muskler (djupa främre halsmuskler)
Muskel (latin)SvenskaUrsprung (origo)Fäste (insertio)InnervationFunktion
Musculus longus colliLånga halsmuskelnFramsidan av kotkroppar och processus transversi C3–T3 (övre sneda, nedre sneda och vertikala delen)Tuberculum anterius atlantis (C1) samt kotkroppar och processus transversi C2–C6Rami ventrales C2–C6Böjer halsryggen framåt; bistår lätt rotation och lateralflexion; stabiliserar halskotpelaren
Musculus longus capitisLånga huvudmuskelnProcessus transversi (tuberculum anterius) C3–C6Pars basilaris ossis occipitalis, framför foramen magnumRami ventrales C1–C3Böjer huvudet framåt i atlanto-occipitalleden
Musculus rectus capitis anteriorFrämre raka huvudmuskelnMassa lateralis och processus transversus atlantis (C1)Pars basilaris ossis occipitalis, framför occipitalkondylenRami ventrales C1–C2Böjer huvudet framåt i atlanto-occipitalleden
Musculus rectus capitis lateralisLaterala raka huvudmuskelnProcessus transversus atlantis (C1)Processus jugularis ossis occipitalisRami ventrales C1–C2Lateralflekterar huvudet i atlanto-occipitalleden och stabiliserar leden

Vill du träna aktivt? Testa dig själv på halsen i quizet. Slå upp enskilda termer i den medicinska ordlistan.

Referenser

  • Bojsen-Møller, F., Simonsen, E. B., & Tranum-Jensen, J. (2018). Rörelseapparatens anatomi (2:a uppl.). Liber.
  • Federative International Programme for Anatomical Terminology. (2019). Terminologia anatomica (2:a uppl.). FIPAT.
  • Paulsen, F., & Waschke, J. (Red.). (2018). Sobotta atlas of human anatomy (16:e uppl.). Elsevier.
  • Standring, S. (Red.). (2021). Gray's anatomy: The anatomical basis of clinical practice (42:a uppl.). Elsevier.