Så leds känseln
Så leds känseln – från receptor till hjärnbark
Känsel är motsatsen till rörelse: i stället för ett kommando som går ut till musklerna leds information in från kroppen till hjärnan. Den här texten beskriver principen i förenklad form. Hela katalogen över banorna finns i tabellen Sensoriska nervbanor, och motsvarigheten för utgående kommandon i Så styrs en rörelse.
Vägen för en känsel
En medveten känsel leds av tre nervceller i serie (tre neuron):
- En receptor i huden, muskeln eller leden omvandlar stimulit till nervimpulser.
- Det första neuronet har sin cellkropp i ett spinalganglion (ganglion spinale) och leder signalen in till ryggmärgen.
- Det andra neuronet kopplas om i ryggmärgen eller i förlängda märgen, korsar till motsatt sida och stiger upp till thalamus.
- Det tredje neuronet går från thalamus till primära känselbarken i gyrus postcentralis, där känseln blir medveten och lokaliseras.
Eftersom banan korsar sidan tolkas kroppens högra halva i den vänstra hjärnhalvan, och tvärtom – precis som för rörelsebanorna.
Två vägar till barken – och två korsningar
Den medvetna känseln delas i två system som korsar på olika ställen. Det är nyckeln till att lokalisera en skada:
| Egenskap | Baksträngsbanan (DCML) | Spinotalamusbanan (anterolaterala) |
|---|---|---|
| Modalitet | Diskriminativ beröring, vibration och medveten proprioception | Smärta, temperatur och grov beröring |
| Var den korsar | Högt upp – i förlängda märgen (medulla oblongata) | Lågt – i ryggmärgen, ett par segment ovanför inträdet |
| Läge i ryggmärgen | Bakre strängarna (funiculus posterior) | Laterala och främre funikeln |
| Bortfall vid halvsidig ryggmärgsskada | På samma sida nedanför skadan (ipsilateralt) | På motsatt sida (kontralateralt) |
Just därför ger en halvsidig ryggmärgsskada (Brown-Séquards syndrom) den klassiska bilden: bortfall av beröring och ledkänsla på samma sida som skadan, men av smärta och temperatur på motsatt sida.
Medvetet och omedvetet
All känsel når inte medvetandet. De banor som beskrivits ovan leder till känselbarken och ger en medveten upplevelse. Parallellt skickas omedveten information om kroppens läge och rörelse till lillhjärnan genom de spinocerebellära banorna. Den används för att löpande finjustera hållning och rörelser utan att vi tänker på det – samma återkoppling som nämns i Så styrs en rörelse.
Det börjar i en receptor
Banornas startpunkt är de sensoriska receptorerna. Mekanoreceptorer registrerar beröring, tryck och vibration, nociceptorer registrerar vävnadshotande (smärtsamma) stimuli, termoreceptorer registrerar värme och kyla, och proprioceptorer i muskler och senor (muskelspolar och senspolar) registrerar kroppens läge. Vilken receptor som retas avgör vilken bana signalen tar vidare.
Vill du träna aktivt? Testa dig själv i quizet. Slå upp enskilda termer i den medicinska ordlistan, och se hela uppställningen i tabellen Sensoriska nervbanor.
Referenser
- Fitzgerald, M. J. T., Gruener, G., & Mtui, E. (2012). Clinical neuroanatomy and neuroscience (6:e uppl.). Saunders/Elsevier.
- Hall, J. E., & Hall, M. E. (2021). Guyton and Hall textbook of medical physiology (14:e uppl.). Elsevier.
- Kandel, E. R., Koester, J. D., Mack, S. H., & Siegelbaum, S. A. (Red.). (2021). Principles of neural science (6:e uppl.). McGraw Hill.
- Standring, S. (Red.). (2021). Gray's anatomy: The anatomical basis of clinical practice (42:a uppl.). Elsevier.