Medicinska Z-ord: betydelse och ursprung

Zeitgeber: subst. (ty.) tidgivare; yttre signal (främst ljus) som ställer in och styr kroppens dygnsrytm (den circadiska klockan). Sv. tidgivare. Eng. zeitgeber. Av ty. Zeit = tid + Geber = givare.
ζ-potential: subst. (zeta-potential) den elektriska potentialen vid gränsskiktet runt en partikel i en vätska; mått på hur stabil en kolloid eller suspension är. Eng. zeta potential. Jfr kolloid.
Zingiber officinale: subst. (lat.) ingefära, ingefärsväxt; rotstocken mot illamående och dålig matsmältning. Av grek. zingiberis (av sanskrit shringavera = 'hornformad rot') + lat. officinale = medicinalväxt.
zona: subst. gördel; t.ex. zona orbicularis (ledkapselns ringbelt), zona pellucida (äggcellens omgivning). Sv. zon, bälte. Eng. zone, zona. Av grek./lat. zona = gördel, bälte.
zona glandularum periurethralium: subst. periurethrala körtelzonen; det körtelområde närmast urinröret i prostata, varifrån godartad prostataförstoring oftast utgår. Eng. peri-urethral gland zone. Av grek. peri = kring + ourethra = urinrör + lat. glandula = körtel + zona = zon.
zona orbicularis: subst. ringformig förtjockning av höftledskapseln som griper runt lårbenshalsen som en krage. Eng. zona orbicularis. Av lat. zona = bälte + orbicularis = cirkelrund.
zona transitionalis analis: subst. anala transitionszonen; den övergångszon i analkanalen där tarmens cylinderepitel gradvis övergår i hudens skivepitel. Eng. anal transition zone. Av lat. zona = zon + transire = övergå + anus = ändtarmsöppning.
zonterapi: subst. (-n) svenskt namn på reflexologi – tryck på punkter på fötter, händer eller öron antas påverka organ och kroppsdelar; belagd effekt utöver avslappning saknas. Se Reflexologi. Eng. reflexology, zone therapy.
zonula ciliaris: subst. zonulatrådarna (Zinns zonula); de fina trådar som spänner mellan strålkroppen och linsen och håller den på plats och formar den vid ackommodation. Eng. ciliary zonule. Av lat. zonula = litet bälte + cilium = (strålkropp).
zoofil dermatofyt: subst. hudsvamp (dermatofyt) som har djur som naturlig värd men kan smitta människor och då ofta ge kraftig inflammation. Eng. zoophilic dermatophyte. Av gr. zoon = djur + philos = vän + dermatofyt. Jfr Dermatofyt, Tinea.
zoonos: subst. (-en, pl. -er) infektionssjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Eng. zoonosis. Av gr. zoon = djur + nosos = sjukdom. Jfr Vektor, Smitta. ICD-10: zoonos, kodas efter agens (A00–B99).
Zwang: subst. (ty.) tvång; tvångstankar och tvångshandlingar som upplevs som påträngande och svåra att motstå. Sv. tvång. Eng. compulsion. Av ty. Zwang = tvång, av zwingen = tvinga. Jfr Tvångssyndrom.
zygapophysiales, articulationes: subst. articulationes zygapophysiales; fasettlederna; de små lederna mellan intilliggande kotors ledutskott som styr ryggens rörelser. Sv. fasettleder, småleder. Eng. zygapophysial joints. Av grek. zygon = ok + apophysis = utskott.
zygoma: subst. ok; os zygomaticum = kindbenet. Sv. kindbenet, zygoma. Eng. zygoma, cheekbone. Vardag. kindbenet. Av grek. zygon = ok, juk; okbågen förbinder som ett ok.
zygomaticum, os: subst. os zygomaticum; okben; kindbenet, som bildar kindknotan och en del av ögonhålan. Sv. okben, kindben. Eng. zygomatic bone. Av lat. os = ben + grek. zygoma = ok, bygel.
zygomaticus: adj. okliknande; t.ex. m. zygomaticus major/minor, arcus zygomaticus, os zygomaticum. Sv. zygomatisk. Eng. zygomatic. Av grek. zygon = ok.
zygomaticus major, musculus: subst. musculus zygomaticus major; stora okmuskeln; muskel från okbenet till mungipan som drar den uppåt och utåt vid leende. Funktion: drar munvinkeln uppåt och lateralt – leendets muskel. Eng. zygomaticus major. Av lat. musculus = muskel + grek. zygoma = ok + lat. major = större.
zygomaticus minor, musculus: subst. musculus zygomaticus minor; lilla okmuskeln; muskel från okbenet till överläppen som lyfter den. Funktion: höjer överläppen och fördjupar nasolabialfåran. Eng. zygomaticus minor. Av lat. musculus = muskel + grek. zygoma = ok + lat. minor = mindre.

Sök i ordlistan